Dimensionera sjukvården vid evenemang

När lamporna tänds och basen slår gäller det att vården redan är på plats. Varje dag söker i snitt 1–2 procent av festivalpubliken medicinsk hjälp – och minst ett par personer per tiotusen måste vidare med ambulans. Kombinera de siffrorna med lagkravet att arrangören bär huvudansvaret för säkerheten, och det blir tydligt: sjukvårdsplanen är lika kritisk som scenprogrammet. Den här guiden visar steg för steg hur du går från riskanalys till sista debrief och dimensionerar resurserna så att både publik och myndigheter kan känna sig trygga.

Publikens säkerhet gör eller fäller ett arrangemang. Svensk erfarenhet visar att 1–2 procent av besökarna söker vård varje evenemangsdag och att omkring 1 procent av dem behöver ambulanstransport ​. För ett event med 10 000 gäster innebär det 100–200 behandlingar och minst ett par akuta resor till sjukhus. Därför måste sjukvården planeras med samma noggrannhet som scenprogram och logistik.

Lagarna som styr

  • Ordningslagen gör arrangören ansvarig för ordning och säkerhet på området ​.
  • Hälso‑ och sjukvårdslagen ger regionen akutansvar men tillåter polisen att kräva egna vårdresurser om publiken är stor eller sjukhuset ligger långt bort ​.
  • Katastrofmedicinsk beredskap bygger på att arrangören delar sin risk‑ och sårbarhetsanalys (RSA) och förbereder gemensam ledningsplats ​.
  • Räddningstjänsten kan ställa krav på fria tillfarter, brandskydd och gasol­hantering ​.

Risk‑ och sårbarhetsanalys (RSA)

Börja med fakta: områdeskartor, publikprofil, kapacitets­beräkningar, väderdata. Lista därefter alla tänkbara skador – från värmeslag till masskada – och placera dem i en femgradig matris för sannolikhet och konsekvens. Risker i röd sektor reduceras med ALARP‐principen (as low as reasonably practicable) ​.

För en snabb baslinje finns MSB:s Bilaga A: evenemangstyp, plats, stå/sitt­platser och publikprofil vägs ihop till en totalpoäng som pekar ut rekommenderad resursnivå ​. Mallen är inte bindande men igenkänd av polis och regioner.

Ge en medicinskt ansvarig mandat

En legitimerad läkare eller erfaren sjuksköterska ska tidigt utses till medicinskt ansvarig. Hen översätter RSA‑poängen till bemanning och budget, leder dialogen med blåljusmyndigheter och kvalitetssäkrar utrustning, hygien och journal­föring ​. Samma person samlar incidentdata som grund för förbättringar ​.

Resurser – från plåster till ambulans

  • Första‑hjälpen‑team räcker på små event men ska vara synliga och väl skyltade ​.
  • Stationära vårdtält med bår, syrgas och defibrillator behövs när publiken blir större eller området breder ut sig ​.
  • Mobila team patrullerar scendike, camping och trånga gångar där ambulans inte tar sig fram ​.
  • Intern sjuktransport (fyrhjuling/golfbil med bår) kortar tiden till vårdtältet.
  • Ambulans på plats krävs vid höga RSA‑poäng eller lång väg till akuten; den ska ha direkt radio till regionens larmcentral ​.

Samverkan med blåljuskedjan

Etablera en gemensam ledningsplats där sjukvårdschef, polisens insatsledare och räddningstjänst sitter sida vid sida ​. Testa radiosamband och gör en promenadövning som simulerar hela patient­flödet – du upptäcker snabbt eventuella flaskhalsar.

Infrastruktur & logistik

Placera vårdstationer vid entréer, scenfront och camping; förse dem med nödbelysning, reserv­kraft och tydlig skyltning. Håll minst tre meter breda, publikfria transport­korridorer öppna för bår‑ eller ambulansfärd och märk upp en helikopter­yta om RSA kräver det ​.

Kommunikation, dokumentation & utvärdering

En kort plan anger vad som kommuniceras, vem som talar och genom vilken kanal – även vid kris ​. Sjukvårds­teamen loggar varje insats, inklusive nära‑olyckor, i standardiserade journaler. Statistiken delas med regionen och bildar underlag för nästa års resursbeslut ​.

Före–under–efter – den snabba checklistan

Före: RSA färdig, vård­bemanning klar, radio‑ och ambulanslarm testade, stationer skyltade.
Under: Timvisa lägesrapporter, kontinuerlig materiel­påfyllnad, incident­logg i realtid.
Efter: Vårdpersonal kvar tills området tömts; läkemedel och avfall säkrade; gemensam debrief inom 24 timmar och RSA justerad ​.

Avslutning – fem saker att minnas

  • Börja tidigt: bygg in RSA i projektets förstudie.
  • Ge läkaren mandat: en medicinskt ansvarig med budgetnyckel förenklar allt.
  • Dimensionera med data: MSB‑mallen är startpunkt, lokal verklighet avgör.
  • Öva flödet: en promenadövning avslöjar hinder före publiksläpp.
  • Logga allt och lär: siffror på insatser ger starkt case för resurser och snabba tillstånd nästa gång.

Följer du dessa steg går du från reaktiv brandkårs­metodik till proaktiv säkerhetskultur — och publik, myndigheter och dina egna medarbetare kan njuta av ett tryggt evenemang.

Kostnadsfri riskanalys

Vill du få hjälp med en kostnadsfri riskanalys för ditt event? Hör av dig till oss så hjälper vi dig.

Skicka mig en offert