Vad är L-ABCDE?

ABCDE är en algoritm, ett system, att följa vid allvarliga medicinska situationer för att alltid göra saker i rätt ordning utifrån hur viktiga det är att identifiera och åtgärda. Det finns olika tillägg och versioner av den här algoritmen som L-ABCDE, ABC, xABCDE, S-ABCDE, S-XABCDE - de är alla variationer av grundalgoritmen ABCDE.

Detta står ABCDE för

ABCDE står för Airways, Breathing, Circulation, Disability och Exposure. Det är alltså i den ordningen som man undersöker och åtgärdar problem man hittar vid undersökningen. L som kan tilkomma står för Livsfarligt läge och är något som man fokuserar mer på för personal som arbetar prehospitalt som ambulansen, polisen och räddningstjänsten.

10 sekunder bedömning

Det allra första du bör göra är att göra en så kallad 10 sekunders bedömning. Det gör du enklast genom att presentera dig själv och fråga vad personen heter. Om personen svarar med sitt namn så vet du att A, B och D i vart fall inte är katastrofalt, och du kan du i lite lugnare tempo beta dig igenom ABCDE.

Airways

Under airways eller luftvägar så bedömer vi om luftvägen är fri, det är alltså inte andningen i sig, utan själva vägen ner till lungorna. Det kan kan till exempel vara ofri vid ett getingstick i munnen som gör att det svullnar igen eller vid sänkt medvetande så att personen inte håller luftvägen själv. Man bedömar luftvägen genom att hälsa på personen. Får du ett svar vet du på bara någon sekund att du i vart fall inte har något större problem just nu. Titta därefter i munnen om du ser något avvikande, detta skulle kunna vara något som är svullet eller sot. Titta även på ansikte och hals om du ser något avvikande där. Nästa steg är att känna igenom ansikte och hals. Det kan till exempel vara så att personen har en fraktur i ansiktet. Åtgärder kan till exempel vara ett käklyft om du har en medvetslös person eller att ge adrenalin om ett getingstick har fått munnen att bli så svullen att den inte kan andas.

Breathing

Breathing eller andning kan man säga är hur lungorna fungerar och själva syrgasutbytet i lungorna. Samma som ovan, om personen kan svara när du hälsar på den så har du i vart fall inte ett enormt B problem. Titta om du ser något som brukar kallas trakealdeviation (när luftröret är förskjutet åt en sida), detta kan tyda på en ventil pneumothorax. Titta att bröstkorgen höjer och sänker sig som den ska, att båda sidorna rör sig symmetriskt. Om det rör sig olika kan det tyda på någon form av pneumothorax eller trauma. Om du har ett stetoskop kan du lyssna på båda sidorna av bröstkorgen om du hör någon sidoskillnad. Det är alltså inte hjärtat du är intresserad av att lyssna på nu. Om du inte hör något på en sida så tyder det på antingen massor av vätska eller en punkterad lunga (pneumothorax). En öppen skada på bröstkorgen vid till exempel skottskador eller knivskador behöver vi troligen applicera ett så kallat chest seal (lufttätt förband) på för att lungan ska kunna fungera igen. Om där finns blod eller vätska bör det förbandet även ha en ventil. Räkna hur snabbt personen andas, 12-20 är ett normalt spann. Snabbare kan tyda på någon form av problem med lungorna. Om personen till exempel har en ventilpneumothorax så behöver man antingen lägga ett thoraxdrän (som är den definitiva behandlingen) eller använda en så kallad dekompressionsnål som är en form av akut behandling. Om du har en saturationsmätare eller pulsoximeter (mätare både puls och saturation) så är det nu du tittar vad den visar. Vad som är en normal saturation varierar, men hos en ung och frisk person ska den normalt inte vara lägre än 96. Man kan ibland få felvärden om fingret man satt den på är kallt eller om man har nagellack.

Circulation

Under circulation eller cirkulation bedömer vi och åtgärdar vi allvarliga livshotande blödningar. Det är alltså inte under denna punkt vi åtgärdar ett litet sår på ett finger. Du har tidigare tittat på personen och redan då har du fått en uppfattning om den är blek, som kan vara ett tecken på blödning. Titta igenom bröstkorgen efter blödningar och känn även efter, gärna med handskar, på undersidan av bröstkorgen för att få en snabb känsla för om där finns något som blöder. Känn igenom buken - är den mjuk eller uppblåst och hård? Detta kan tyda på en blödning i buken. Känn en gång över bäckenet om det är stabilt. Palpera även igenom lårbenen. Underben och armar ingår inte att undersöka under denna punkt då blödningar där inte är tillräckligt högt prioriterade för att åtgärdas under denna punkt. Blödningar i buken kan vi inte göra så mycket åt i en första hjälpen situation förutom att förebygga chock. Om vi mistänker en bäckenfraktur ska vi däremot applicera en bäckengördel. Frakturer i lårbenen, så kallade femurfrakturer, kan blöda stora mängde och vi kan behöva grovreponera dessa för att minimera blödningen.

Disability

När man läser denna punkt så är det inte helt uppenbart vad som avses - men i korthet så är det neurologi vi undersöker. När du pratat med personen tidigare så har du redan då fått en uppfattning om detta. Vi bedömer vilken Glasgow Coma Scale (GCS) personen har 3-15, där lägre poäng är sämre. Personer med GCS 8 eller under behöver intuberas. Titta i ögonen och lys med en ficklampa. Det du tittar efter är storleken på pupillerna och om dom drar ihop sig normalt, och att även motsatt pupill drar ihop sig samtidigt.

Exposure

Under denna punkt ska undersöka hela personen efter skador, det innebär även ryggen. Detta innebär att göra en så kallad log roll om personen har varit involverad i ett trauma som kan ha orsakat skador på ryggrad eller nacke. Här ingår även att hålla personen varm. I en sjukhusmiljö så kommer man till exempel klippa upp alla kläder och ta av, men samtidigt täcka de delar av kroppen man inte undersöker med filtar för att hålla personen varm.

Reevaluering

ABCDE är tänkt som en kontinuerlig process. Om du stöter på ett problem åtgärdar du det direkt och fortsätter sedan. Men ibland kan det vara så att du istället för att fortsätta så ska du istället börja om från början, eller så kan det vara något som gör att du bör börja om. Om du till exempel sätter en tourniquet på ett lår och personen samtidigt blir helt tyst så kan du ju ha fått ett A eller B problem och bör således börja om från början igen.

S, L

L står för Livsfarligt läge där S står för Situation och är samma sak. Dessa begrepp används mer prehospitalt av polis, räddningstjänst, ambulans och militär där man har ett stort fokus på att bedöma själva situation och läget innan man kan hjälpa den skadade. Detta kan brand som behöver släckas eller att man behöver utrymma personen, elektricitet som behöver brytas, biltrafik som behöver stoppas eller personer som kastar sten mot ambulansen. Men det kan även innebära läget hos personen. Det kanske är någon med ett aktivt missbruk som har kanyler i fickorna som man kan sticka sig på eller någon som är väldigt aggressiv men som ändå behöver hjälp.

X, C

Dessa är i grunden samma sak och står för katastrofala blödningar eller Catastrophic Bleading. Detta kommer från det militära och ingår bland annat som en del av Battlefield Advanced Trauma Life
support. Detta kan till exempel vara bortsprängda ben som behöver åtgärdas innan något annat.