Inledning

HLR-rådets behandlingsmål vid hjärtstopp

• Larm inom 1 minut
• Start av HLR inom 1 minut
• Defibrillering inom 3 minuter vid VF/VT
• Uppföljning av alt utförd hjärtstoppsbehandling.

HLR-rådets riktlinjer för HLR inom sjukvården

All sjukvårdspersonal, både i sluten- och öppenvården, samt personal inom tandvården ska kunna behandla en patient med hjärtstopp med HLR, defibrillering och syrgastillförsel.

Utbildningsmål

• all sjukvårdspersonal är utbildad i S-HLR för vuxna och barn
• alla sjuksköterskor och läkare inom anestesi, intensivvård,
• kardiologi, akutmottagning och ambulanssjukvård är utbildade i A-HLR
• repetitionsutbildning bör sker varje halvår för att bibehålla
• hög kvalitet, minimum 1 gång/år
• alla övriga anställda inom sjukvården är utbildade i HLR och
• tränar HLR varje år
• all utförd HLR-utbildning registreras i HLR-rådets Utbildningsportal.

Ofta återkommande repetitioner av HLR-teknik, ca 10 minuter åt gången, har visat sig vara fördelaktigt för att kunna utföra HLR med god kvalitet. Detta kan inte ersätta repetitionsutbildning med scenarioträning.

Kedjan som räddar liv

För varje minut som går utan HLR minskar överlevnaden med ca 10%

Möjligheten att överleva ett hjärtstopp påverkas framför allt av hur snabbt åtgärderna i kedjan som räddar liv kan sättas in. Varje är startas HLR på ca 6000 personer utanför sjukhus och ca 2500 personer på sjukhus. Ett hjärtstopp kan ske när som helst och drabba en familjemedlem, en kollega eller en okänd. Att vara mentalt förberedd kan vara livsavgörande. Genom att delta i HLR-utbildning, att kontrollera var närmaste hjärtstartare finns och att årligen repetera kunskaperna skapas trygghet i oväntade situationer.

Varningssignaler och tidigt lam för att förhindra hjärtstopp

Plötslig central bröstsmärta kan vara ett tecken på hjärtinfarkt och ska medföra omedelbar kontakt med larmcentral via 112. Tidig identifiering av medvetslös person med ingen eller onormal andning och larm till 112 är avgörande för snabb utlarmning av ambulans och start av HR. Även kramper kan vara tecken på hjärtstopp. Larmoperatören ger instruktioner om hur HLR ska utföras i väntan på ambulans. Sätt på telefonens högtalarfunktion. Pågående försämring hos patienter inlagda på sjukhus kan stoppas i tid genom att använda ett system för att kontrollera och följa vitala funktioner. Behandling kan då snabbt inledas för att förhindra att försämringen leder till ett hjärtstopp. Exempel på ett sådant system är National Early Warning Score 2 (NEWS 2).

Alla sjukhus bör ha en speciell larmorganisation och en larmgrupp utbildade i A-HLR som kan rycka ut för att snabbt ta hand omen patient med hjärtstopp. Du ska känna till hur du larmar från ett patientrum, larmnumret på ditt sjukhus och vilka uppgifter du ska lämna (hjärtstopp, plats). Inom sjukvårdsinrättningar och verksamheter utan gen larmorganisation, tex primärvärden och tandvärden ska larm ske via 112 för att hjälp frän ambulanssjukvården. Det är dock viktigt att även ha en intern organisation vid akuta händelser.

Tidig HLR för att vinna tid

Genom att starta HR direkt kan andning och cirkulation hållas igång under en begränsad tid. En person med hjärtstopp har ofta onormal andning några minuter efter hjärtstoppet, s.k agonal andning. Den beskrivs som långsam, suckande eller ansträngd. Det ska inte misstolkas som ett tecken på liv, utan HLR ska startas omedelbart efter larm. Kramper kan också vara ett tidigt tecken på hjärtstopp, även hos en person med känd epilepsi. Med tidig HLR ökar chansen att överleva med 2-3 gånger, och för varje minut som går utan att någon startar HLR minskar den drabbades chanser att överleva med 10%.

Tidig defibrillering för att starta hjärtat

Om en strömstöt ges inom 3-5 minuter efter hjärtstopp, kan överlevnaden vara så hög som 50-70% vid bevittnade hjärtstopp. Strömstöten från en defibrillator är en livräddande behandling för personer som har ventrikelflimmer (VF) eller ventrikeltackykardi (VT). Eftersom du kan bli den som kommer först till platsen med en defibrillator kan din insats bli helt avgörande. Vid hjärtstopp har inte alla en hjärtrytm som kan behandlas med defibrillering. I dessafall ger defibrillator instruktioner om att start HLR.

Vard efter hjärtstopp för att bevara god livskvalitet

Viktiga åtgärder i ambulans och på sjukhus förutom HLR och defibrillering, är att övervaka patientens tillstånd, samt att diagnostisera och behandla orsaken till hjärtstoppet. Avancerad andningshjälp, läkemedel, aktiv temperaturkontroll, intensivvård och åtgärder för att öppna efter hjärtstopp.

Alla överlevare ska följas upp enligt "Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp" som finns publicerat på hlr.nu. Flertalet överlevare skattar sin hälsa och livskvalitet som god. Överlevare, närstående, och vårdpersonal kan läsa om livet efter ett hjärtstopp i informationsmaterialet "Livet efter hjärtstopp - Informationsmaterial till överlevare och närstående". Riktlinjer för uppföljning och informationsmaterialet fins att ladda ner på hlr.nu. Det är viktigt att veta att trots en optimal livräddande insats kommer inte alla att överleva. Den bakomliggande orsaken till hjärtstoppet kan vara alltför svår.

Frivilliga livräddarsystem

Flera regioner i Sverige har infört system med frivilliga livräddare som larmas ut av larmcentralen vid misstänkt hjärtstopp för att utföra HLR, eller för att hämta närmaste hjärtstartare. Livräddarna fungerar som en kompletterande resurs till samhällets blåljusorganisationer. Studier visar att andelen livräddaringripanden ökar med denna typ av system vilket har potential att öka överlevnaden.

I väntan på ambulans

För att göra det möjligt att ge snabb livräddande hjälp då närmaste lediga ambulans är långt bort har regionerna ofta avtal med till exempel räddningstjänsten eller polisen för att de ska rycka ut på sjukvårdslarm när man bedömer att det tar lång tid för ambulansen att nå fram. Avtalen reglerar vilken utbildning den utryckande personalen ska ha och hur dokumentationen av gjorda insatser ska ske. Samutlarmning av ambulans, räddningstjänst och/eller andra aktörer kan också ske för att få fler personer till platsen.

Avtalet säkerställer att den som utför uppdraget kan:

• utföra HLR och använda en defibrillator
• ge första hjälpen med enkla hjälpmedel
• ge den vårdbehövande trygghet
• hålla kontakt med hälso- och sjukvårdspersonalen i ambulansen.

I väntan på ambulans är ett komplement för att behövande snabbt ska få hjälp. Det har stor betydelse vid plötsligt hjärtstopp då tiden är avgörande för den drabbades chans att överleva. Räddningstjänstens personal har särskild utbildning för uppdraget. De insatser som görs ska journalföras enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:10 och dokumentationen ska överlämnas till ambulanspersonalen och medfölja patienten.

Om hjärtat

Tillstånd som kan orsaka hjärtstopp

Hjärtstopp kan orsakas av många olika hjärtsjukdomar. Den vanligaste orsaken är dock bakomliggande kranskärlssjukdom som orsakas av ateroskleros i hjärtats kranskärl. Personer med kranskärlssjukdom löper flerfaldigt ökad risk att drabbas av hjärtstopp. Andra hjärtsjukdomar, såsom till exempel primär hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati), klaffsjukdom, jonkanalssjukdomar, hjärttamponad och nedsatt hjärtfunktion (hjärtsvikt) kan också orsaka hjärtstopp. Även tillstånd utanför hjärtat kan orsaka cirkulationsstillestånd, exempel på sådana är lungemboli, luftvägsstopp, tryckpneumothorax, drunkning, nedkylning, kraftiga elektrolytrubbningar, överdos av olika droger och läkemedel, stroke och omfattande blödning.

Ateroskleros

Ateroskleros är den vanligaste orsaken till kranskärlssjukdom vilket innefattar stabil kärlkramp (stabil angina pectoris) och akuta koronara syndrom (instabil angina pectoris och akut hjärtinfarkt). Ateroskleros anses uppstå genom att kolesterolrika partiklar och vita blodkroppar lagras in i artärväggarna. Processen sker fläckvis och drabbar framför allt stora och medelstora artärer. Även inflammation anses ha stor betydelse för denna process.

Kärlkramp (angina pectoris)

När stenoser i ett eller flera kranskärl blir allt trängre kommer blodflödet till de delar av hjärtat som kärlet försörjer med syre och näring att minska. Vid ansträngning, när hjärtats krav på försörjning av syre och näring ökar, kan till slut syrebrist (ischemi) uppstå i de berörda delarna av hjärtmuskeln. Av detta skäl ger klassisk angina pectoris symtom (oftast bröstsmärta) endast vid ansträngning men inte i vila då hjärtats egen blodförsörjning är tillräcklig, så kallat stabil angina pectoris.

Akut hjärtinfarkt

Vid akut hjärtinfarkt sker oftast en snabb försämring av blod- flödet i ett eller flera kranskärl. I många fall är orsaken en total ocklusion i ett av kranskärlen. Detta orsakas av att en tromb bildas vid en redan befintlig stenos (liten eller större) som har blivit instabil och brister. En brusten stenos stimulerar blodet till att bilda en tromb. Ocklusionen orsakar en akut brist på syre och näringsämnen i de delar av hjärtat som blir utan blodförsörjning och efter några minuter har reserverna tömts varefter vävnaden börjar dö. När denna process fullbordats och en del av hjärtmuskeln är permanent skadad har hjärtat drabbats av infarkt. Med hjälp av framför allt ballongvidgning (PCI) kan en akut ocklusion i ett kranskärl öppnas upp igen vilket gör att tillförseln av syre och näring till berörda delar av hjärtat återupptas. Därmed kan skadans omfattning minskas vilket har betydelse för prognosen. Vid akut hjärtinfarkt ses oftast en central tryckande bröstsmärta som varar i minst 10-15 minuter. Ibland upplever den drabbade personen en utstrålning till armar eller hals, ibland förläggs smärtan till övre magtrakten. Ofta finns ett inslag av andfåddhet och inte sällan även illamående. Ofta har en akut hjärtinfarkt föregåtts av en lättutlöst bröstsmärta, så kallad instabil angina pectoris. Risken för allvarliga komplikationer, till exempel livshotande rubbningar i hjärtrytmen som leder till hjärtstopp är stor, därför ska alltid ambulans larmas om en person har ihållande bröstsmärta som varar mer än 10-15 minuter.