Kursmoment

Generellt om grundkursen i första hjälpen

Din roll som instruktör är att utbilda kursdeltagare utifrån detta evidensbaserade och standardiserade utbildningsmaterial i Första hjälpen och hjärt-lungräddning så att de får kunskap och förmåga att påbörja livräddande åtgärder. Deltagarna läser kursboken och genomför webbutbildningen innan kurs. Kursbok och webbutbildning innehåller delar som inte tas upp eller övas under det praktiska kurstillfället inkluderande bl.a. information om bemötande, krisstöd, psykisk ohälsa, masskadesituationer samt mindre allvarliga tillstånd. Med dessa förkunskaper kan fokus under själva kurstillfället läggas på livshotande tillstånd och tekniker som är direkt livräddande. Deltagaren har även möjlighet att återvända till kursboken efter kurs för att repetera kunskaperna.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska kursdeltagaren kunna:

• Identifiera vanligt förekommande livshotande skador och sjukdomar.
• Larma 112 och beskriva händelse och antalet personer i behov av hjälp.
• Ge HLR med god kvalitet och använda en hjärtstartare säkert och effektivt
• Ge första hjälpen utifrån L-ABCDE till dess att ambulans/räddningstjänst anländer.
• Med kunskaperna som grund vara motiverad att ingripa vid ett livshotande tillstånd.

Mål för utbildning i Första hjälpen

Utbildning i Första hjälpen kan bidra till att minska lidande, minska risk för skadeutveckling samt öka chansen för överlevnad i samband med sjukdomsfall, trauma och hjärtstopp,

Förkunskaper hos deltagarna vid kursstart

Inläst kursbok, genomförd webbutbildning med godkänt resultat.

Målgrupp

Alla som vill lära sig.

Antal deltagare per kurs

Max 12 deltagare per instruktör.

Tidsåtgång

Tidsåtgång för en kurs med 12 deltagare är 4 timmar, varav HLR-utbildningen omfattar 1 timme. Kursen kan ges vid ett eller två tillfällen där instruktören kan dela upp hjärt-lungräddning och första hjälpen i två block. Dock får inte hjärt-lungräddningsutbildningen vara äldre än 2 månader när första hjälpen delen av kursen ges.

Godkänd kurs

Alla de som aktivt deltar i en fullständig Första hjälpen-kurs är godkända och får ett kompetenskort från instruktören.

Steg 1
Inledning av kursen (10 min teori)

1. Hälsa deltagarna välkomna

Ge en kort presentation av dig själv, be deltagarna presentera sig själva. Informera om att kursen baseras på internationella vetenskapliga riktlinjer publicerade av det Europeiska HLR-rådet år 2021. Dessa kan läsas via denna länk: erc.edu.

2. Innehåll

Presentera vilka delar som ska ingå i dagens förstahjälpen-utbildning:

Inledning10 minHjärt-lungräddningsutbildning60 minMedvetslöshet - normal andning20 minFörsta hjälpen - sjukdomsfall och trauma140 minAvslutning10 minTotalt:240 min / 4 timmar

3. Lärandemål

Presentera lärandemålen för kursdeltagarna, efter genomgången kurs ska de kunna:

• Identifiera vanligt förekommande livshotande sjukdomar och skador.
• Larma 112 och beskriva händelse och antalet personer i behov av hjälp.
• Ge HLR med god kvalitet och använda en hjärtstartare säkert och effektivt.
• Ge första hjälpen utifrån L-ABCDE till dess att ambulans/räddningstjänst anländer.
• Med kunskaperna som grund vara motiverad att ingripa vid ett livshotande tillstånd.

Motivera gärna deltagarna till att våga ingripa. Med praktisk träning och grundläggande kunskap får kursdeltagarna förutsättningar både att kunna hjälpa en människa i en akut livshotande situation, men även att ta hand om mindre allvarliga sjukdomstillstånd och skador. Betona att det är viktigt att deltagarna deltar aktivt i övningar och diskussioner.

Steg 2
Nödnumret 112 (5 min teori)

Till instruktören:

Diskutera tillsammans med deltagarna olika tillstånd där man bör larma 112 respektive när en annan vårdnivå såsom vårdcentral kan vara bättre.

Vid samtal till 112 är det larmoperatören som avgör behovet av hjälp och utifrån larmcentralens medicinska index får inringaren stöd och hjälp. Betona vikten av att våga ingripa och hjälpa personer som du uppfattar vara i behov av hjälp. Att göra något är oftast bättre än att inte göra något alls!

Instruera deltagarna om att vid samtal med larmoperatören bör inringaren veta hur telefonens högtalarfunktion används. Vet alla hur de gör det - fråga gruppen!

Högtalarfunktionen underlättar kommunikationen samtidigt som t.ex. telefon-HLR kan utföras. Instruera om att de måste vara beredda på flera frågor när de larmar 112, men att ambulans parallellt larmas ut och är på väg samtidigt som samtalet pågår.

Larmoperatören och inringaren bildar ett team och larmoperatören ger evidensbaserade konkreta förslag på direkt livräddande åtgärder i den aktuella situationen fram till dess att ambulansen anländer.

Steg 3
Bemötande (5 min teori)

Till instruktören:

Diskutera tillsammans med deltagarna hur de själva skulle vilja bli bemötta i samband med en allvarlig händelse.

Förtydliga för deltagarna att den kanske viktigaste åtgärden oftast är att erbjuda sin hjälp, visa empati, lyssna och tillsammans med den drabbade komma fram till en bedömning och rätt åtgärd. Är personen medvetandesänkt eller svårt skadad måste du däremot agera självständigt direkt!

Börja med att fråga hur personen mår, vad som har hänt och om du kan hjälpa till? Får du ett tydligt svar är det lättare att ta ställning till vilken typ av hjälp som behövs. Om du bedömer att personen behöver hjälp bör du inte lämna honom eller henne förrän hjälpen har anlänt. Fråga deltagarna hur man kan få reda på information för att kunna bedöma om tillståndet är "ofarligt" eller “livsfarligt”.

Frågor till kursdeltagarna

• Kan man tvinga en person att åka med i ambulansen?
  Svar: Nej, inte om personen inte är en fara för sitt eget liv eller för andras liv, i så fall endast med läkarintyg och ev. polishandräckning. Behovet av vård är subjektivt från person till person och självbestämmande är viktigt. Att hänsynsfullt närma sig en drabbad och tydligt erbjuda sin hjälp, visa empati, lyssna och agera i samråd med den drabbade är viktigt.
• På vilka sätt kan du samla in information om händelsen?
  Svar: Prata med vittnen eller närstående - om symtomdebut, händelseförlopp, tidigare sjukdomar. Prata med personen om händelseförlopp, symtomdebut, smärta, önskan om att få hjälp. Iaktta – medvetandegrad, andningsmönster, blödningar, beteende, hudfärg. Undersöka – rörlighet, skadans storlek, ev. känselbortfall. Mäta – smärtintensitet, andningsfrekvens, pulsfrekvens, hud/kroppstemperatur.

Steg 4
Bedömningsmodellen L-ABCDE (15 min teori)

Till instruktören:

Minnesramsan L-ABCDE fungerar som ett enkelt stöd i en stressig situation. Återknyt till denna genom hela kursen vid alla tillstånd och fråga om vilken bokstav som är prioriterad.

Gå kort igenom bedömningsmodellen i kursboken med kursdeltagarna. Informera om vad L-ABCDE modellen betyder på svenska bokstav för bokstav och att modellen är till för att underlätta bedömningen av vilka åtgärder som behövs göras samt i vilken ordning de ska utföras.

Poängtera att personens tillstånd snabbt kan förändras vilket gör att livräddaren regelbundet (ca var 5:e minut) kan behöva gå tillbaka och starta om från början med sina bedömningar enligt L-ABCDE-strukturen.

Har den skadade blivit påkörd, fallit eller blivit nedslagen? Finns det tecken på blödning, är kläderna trasiga eller blodiga? Genom att bedöma situationen i sin helhet och titta efter synliga skador i en helkroppsundersökning kan du också få misstankar om andra skador som kräver behandling. Efter en kollision eller påkörning i hög hastighet har den skadade ofta blivit utsatt för våldsamma krafter i olycksögonblicket. Därför är det rimligt att anta att personskadorna är allvarliga även om det kanske inte syns utanpå.

Frågor till kursdeltagarna:

• Vad är viktigt att tänka på vid akuta sjukdomsfall eller olyckor?
  Svar: Se till säkerhet, a) den egna, b) platsens, c) den drabbades. Att våga ingripa, ta hjälp av varandra samt larma 112 tidigt. Att agera utifrån L-ABCDE och åtgärda problem i tur och ordning.

• Ge exempel på livsfarliga lägen (L)
  Svar: Nedfallna elledningar, gasutsläpp, brand, trafik, vatten, bristande is.
• Vilken bokstav i L-ABCDE modellen är prioriterad vid:
  Medvetslöshet?
  Svar: A,B,C
  Okontrollerad blödning på låret efter en skottskada?
  Svar: C
  En handledsfraktur efter en fallolycka med cykeln?
  Svar:D

Steg 5
Bemötande och bedömning (10 min övning)

Till instruktören:

Visa först kort själv och låt sedan deltagarna parvis öva på varandra. Se till att hålla tiden på 10 minuter som helhet för denna övning som riskerar att dra ut på tiden!

Kursdeltagarna kan i denna övning väva samman de första tre delarna i kursen

• Nödnumret 112.
• Bemötande.
• Bedömning med L-ABCDE-modellen.

Övning

Förevisning (ca 2 minuter)

Visa hur du gör en första bedömning utifrån L-ABCDE med ett bra bemötande. Gå fram någon av deltagarna, presentera dig och ställ korta frågor: ”Hej, hur mår du? Vill du ha hjälp? Har du ont någonstans?” Berätta att eftersom personen pratar så är, just nu, luftvägen öppen. (A) och andningen normal Du ser inga blödningar och personen har fin färg (rosa) i ansiktet, därmed är cirkulationen och blodtrycket OK Vidare kan du beskriva att personen är vaken men du ”märker” att den ena foten är snedställd med en allvarlig fraktur (D,E).

Parvis övningar

Be kursdeltagarna att själva parvis vända sig mot varandra och simulera en sjukdom eller skada och öva på att ställa relevanta frågor till varandra utifrån L-ABCDE. Be dom fokusera på kommunikation och att mäta adekvata variabler såsom puls, andningsfrekvens eller smärtintensitet.

Deltagarna kan sätta sig intill, gärna i samma nivå som personen. Skapa ögonkontakt, presentera sig och att de vill hjälpa till Om du misstänker nackskada, närma dig personen framifrån. Undvik att den drabbade vrider på huvudet åt någon sida genom att du agerar och talar framifrån. Ställ gärna ledande frågor till gruppen under övningen om vad för information som de kan få fram och vad de kan se på personen om de tittar på honom/henne, pratar med personen eller tar på huden?

• Vad har hänt, föreligger någon säkerhetsrisk? (L)
• Hur bedömer du och hur upplever personen andningen? (A,B)
• Ser du något blod, föreligger någon okontrollerad blödning? ©
• Har personen någon smärta, om smärta - vilket typ, lokalisation (D)
• Hudtemperatur, är huden fuktig eller torr/varm? (C)
• Har personen någon smärta vid beröring? (D)
• Helkroppsundersökning —- andra skador? (E)
• Har personen någon tidigare sjukdom, används läkemedel? (E, Övrigt)

Steg 6
Hjärt-lungräddning (60 min övning)

Övning

Genomför den standardiserade utbildningen i Hjärt-lungräddning utifrån instruktörsboken för Hjärt-lungräddning vuxen.

Drunkning

Diskutera Drunkningskedjan som räddar liv samt handlingsplanen för drunkning och fråga om vilka modifieringar i omhändertagandet som behöver göras jämfört med vanlig HLR?

Steg 7
Stabilt sidoläge (20 min övning)

Till instruktören:

Kunskaper om medvetslöshet och normal andning övas endast i utbildningsprogrammet Första hjälpen, ej i HLR utbildningen. Anledningen är att personer med hjärtstopp kan andas normalt i början och då felaktigt placeras i stabilt sidoläge och ej få HLR.

Beskriv för deltagarna att medvetslöshet kan bero på olika orsaker och att det kan vara svårt att direkt veta orsaken.

Stabilt sidoläge

I denna del övas placering i stabilt sidoläge hos medvetslösa personer med normal andning. Poängtera att om andningen är onormal eller om den saknas helt så ska HLR påbörjas så snart som möjligt, se HLR-avsnittet.

Frågor till kursdeltagarna:

• Vad kan medvetslöshet bero på?
  Svar: Lågt blodsocker, lågt blodtryck, krampanfall, huvudskador, förgiftning, hjärtstopp.

• Hur Ska du agera om andningen förändras från normal till onormal?
  Svar: Vända över personen på rygg, larma 112 om att tillståndet förändrats och starta HLR.

Övning

Låt deltagarna parvis kontrollera medvetande (medvetslös) och andning (som är normal) och därefter placera varandra i stabilt sidoläge.

Steg 8
Andningssvårigheter (5 min teori)

Till instruktören:

Visa om möjligt en tom nebulisator, dvs en förpackning avsedd för inhalation av läkemedel vid astma.

Informera om att andningssvårigheter är en mycket vanlig orsak till besök på akutmottagningar men att detta kan bero på en mängd olika orsaker. Astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är några vanliga orsaker till andningssvårigheter, den drabbade vet då oftast om sin grundsjukdom och känner igen symptomen.

En inflammatorisk luftvägssjukdom gör att luftvägar och lungor reagerar mot vissa ämnen. Vid astmaanfall drar de nedre luftvägarna ihop sig och minskar i diameter. Personen blir då hes och det ”piper” främst vid utandning. Slemhinnan i luftrören börjar producera segt slem som ytterligare försvårar andningen. Detta kan bero på flera olika faktorer t ex kyla, ansträngning, infektion eller allergi mot olika ämnen som parfym, djur eller damm. Ansträngningsutlöst astma uppkommer vid fysisk ansträngning och stress.

Åtgärd

Arbeta enligt L-ABCDE, (A och B-problem)

• Ett lugnt bemötande är viktigt, försök förmå personen att andas lugnt.
• Avlägsna personen från det som har orsakat anfallet om möjligt.
• Assistera genom att hämta och inhalera astmamediciner.  
• Placera personen i hjärtläge och knäpp upp åtsittande kläder i halsen.
• Larma 112 vid allmänpåverkan.

Steg 9
Allergisk chock (10 min övning)

Till instruktören:

Deltagare bör lära sig att känna igen tecken på allergisk chock. Låt deltagarna öva parvis med en övnings-autoinjektor adrenalin för injektion i lårmuskelns utsida.

Allergi innebär överkänslighet mot ett födoämne eller ämnen i omgivningen. En allergisk reaktion kan bli mycket allvarlig. På bara någon minut kan personen bli medvetslös och då krävs snabba åtgärder. Orsaken till allergin kan vara en reaktion mot t ex pollen, insektsstick eller livsmedel av olika slag, exempelvis nötter

En autoinjektor är utrustning avsedd för läkemedelsinjektion innehållande en förfylld vätska som injiceras muskulärt, enklast görs detta på utsidan av låret. Injektorn har en fjäder som gör att en grov nål skjuts in i muskeln när livräddaren trycker på utlösaren varvid vätskan injiceras i muskeln under loppet av några sekunder.

Övning

Förevisa användning av en övnings-autoinjektor på utsidan av ditt eget lår.

Titta på autoinjektorn och följ instruktionen - håll den åt rätt håll så att du inte skjuter in nålen i tummen!

• Ta av skyddslocket.
• Tryck autoinjektorn hårt mot utsidan av ditt eget lår, utanpå byxorna och håll kvar i 10 sekunder.

Genomför sedan en parvis övning där deltagarna får simulera en allergisk chock efter getingstick för varandra. Dela ut övnings-autoinjektorer och anpassa med fördel övningen till din målgrupp. Byt om du vill ut orsaken till den allergiska reaktionen mot något annat till exempel nötter, maträtt etc.

Kontrollera och diskutera vikten av att hålla autoinjektorn åt rätt håll för att förhindra att nålen skjuts in i livräddarens tumme, likväl är det viktigt att livräddaren håller kvar injektorn i ca 10 sekunder så att allt läkemedel injiceras i muskeln.

Frågor till kursdeltagarna:

• Kan en allergisk reaktion bli allvarlig? Vad kan hända?
  Svar: En allvarlig allergisk reaktion kallas för anafylaktisk chock. Denna reaktion kan komma snabbt, inom någon minut. Vid anafylaktisk chock sjunker blodtrycket snabbt och andningsvägarna kan svullna. Den drabbade kan mycket snabbt bli medvetslös och i vissa fall drabbas av hjärtstopp.

• Vilka symtom är vanliga vid allergi?
  Svar: Klåda i huden, röda utslag som liknar rodnad man får då man bränner sig på brännässlor. Yrsel, illamående, heshet, andningssvårigheter, blodtrycksfall.

• Varför har personer i allergisk chock nytta av en autoinjektor med adrenalin?
  Svar: Läkemedlet minskar svullnaden i luftvägen vilket underlättar andningen samt motverkar blodtrycksfall genom att dra ihop blodkärl och öka hjärtats arbetsförmåga.

Åtgärd

Arbeta enligt L-ABCDE (A-B-C -problem)

• Lägg personen ner, lossa åtsittande kläder.
• Larma 112.
• Vid cirkulationssvikt, placera benen ovanför hjärthöjd.
• Ge en dos adrenalin via autoinjektor mitt på lårets utsida (intramuskulärt) om tillgängligt. Läkemedlet kan ges genom byxorna, håll kvar i ca 10 sekunder så att allt läkemedel injiceras.
• Om tillgängligt, ge en andra dos med adrenalin efter 10-15 minuter om första dosen inte haft effekt eller om symptomen kommer tillbaka

Steg 10
Diabetes (5 min teori)

Till instruktören:

Visa om möjligt en glukosmätare eller insulinpenna.

Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom som beror på brist på av insulin. Det finns två typer av diabetes, typ 1 och 2. Plötsligt lågt blodsocker kan orsakas av att personen har ätit för lite, på kraftig fysisk aktivitet, feber, magsjuka eller för hög dos av insulin. Lågt blodsocker är ett livshotande tillstånd som genast ska behandlas med 15-20 gram socker. En person som har diabetes som upplever en plötslig försämring ska uppmuntras till att få i sig mat eller dryck som innehåller snabba kolhydrater (oavsett om det är känt huruvida det beror på högt eller lågt blodsocker) så länge personen är vid medvetande och kan äta själv.

Poängtera:

• Att man ALLTID kan ge socker i någon form men att man ALDRIG ska ge medicin (insulin) vid misstänkt diabetessjukdom – kontakta sjukvården via 112!
• Personen är ofta orolig, irriterad samt blir mer och mer frånvarande ju längre tiden går.

Frågor till kursdeltagarna:

• Vilka symtom kan en person med diabetes uppvisa?
  Svar: ex irriterad, arg, slö, omtöcknad, kallsvettig, blek, medvetslös etc. (se kursbok).

• Nämn några tillstånd som diabetes kan förväxlas med?
  Svar: Värmeslag, stroke, drog- och alkoholberusning, förgiftning.

Åtgärd

Arbeta enligt L-ABCDE (D-problem).

• Ge motsvarande 15-20 gram snabba kolhydrater i form av ca 5 sockerbitar druvsocker, eller ett glas juice upprepa vid behov efter 15 minuter.
• Stanna hos personen, larma 112 om tillståndet inte förbättras. Vid förbättring uppmuntra till att äta en smörgås eller liknande.
• Lägg medvetslös person i stabilt sidoläge, larma 112. Vid hjärtstopp, larma 112 och starta HLR. Tvinga aldrig i en medvetslös person mat eller dryck, eftersom det lätt hamnar fel (i luftstrupen).

Steg 11
Hjärt-kärlsjukdom (10 min övning)

Till instruktören:

Betona skillnaden mellan hjärtinfarkt och hjärtstopp. Öva med fördel kommunikation och bemötande i denna del.

Ca 30,000 personer drabbas årligen av en hjärtinfarkt och centrala bröstsmärtor kan vara ett tidigt tecken på misstänkt hjärtinfarkt. Det är viktigt att larma en ambulans via 112 utan fördröjning om du själv eller någon i din närhet får nytillkommen central bröstsmärta som ej går över i vila.

Övning

Träna två och två och placera en person i hjärtläge på en stol eller sitt bakom personen alternativt luta personen mot en vägg med böjda ben.

Be kursdeltagarna att ställa relevanta frågor och öva på att mäta vitala parametrar såsom andningsfrekvens, pulsfrekvens samt att fråga om smärtintensitet. De kan simulerat larma 112 till dig som instruktör. kursdeltagarna på vad de ska göra och att de gör rätt. Vägled dem om det behövs. Ta hjälp av kursboken för att kontrollera att åtgärderna är korrekt genomförda i övningen och kommentera om något saknas.

Uppmärksamma kursdeltagarna på att:

Alltid larma 112 vid misstanke om hjärtinfarkt.

• En del personer, trots tydliga tecken på hjärtinfarkt, ignorerar symtom. Det är då viktigt att omgivningen förstår allvaret i situationen och larma 112 för rådgivning.
• Om d

Åtgärd:

Arbeta enligt L-ABCDE, (B-C-D-problem)

• Sätt personen i hjärtläge, knäpp upp åtsittande kläder och skapa trygghet.
• Fråga om tid för symtomdebut, samt hur smärtan upplevs.
• Larma 112.
• Assistera personen med att hämta ev. medicin
• Vid bröstsmärtor som inte är orsakade av trauma rekommenderas att personen själv tar 150-300 mg acetylsalicylsyra (ASA) så snart som möjligt.

Steg 12
Stroke (10 min övning)

Till instruktören:

Fråga om någon har erfarenhet från att en närstående eller annan drabbats av stroke? Betona skillnaden mellan hjärninfarkt och hjärnblödning.

I Sverige drabbas cirka 30 000 personer varje år av stroke, det vill säga en person drabbas cirka var 17:e minut. De flesta överlever en stroke, men hjärnskadan kan bli bestående. Behandlingsmöjligheterna är goda om personen snabbt får hjälp på sjukhus. Vid stroke krävs kvalificerad vård på sjukhus så snabbt som möjligt. Symtomen kan vara mycket korta eller långvariga. De kortvariga kan vara en varningssignal för kommande stroke ”transitorisk ischemisk attack” (TIA). Hjälp den drabbade att larma 112 för utredning och vård.

Tidiga symtom vid stroke kan vara:

• Svårt att hålla balansen.
• Ostadig gång.
• Sluddrigt tal, huvudvärk.
• Kan enbart lyfta vänster arm.

Övning

Låt kursdeltagarna öva på att göra AKUT-testet på varandra, arbeta parvis i övning, be dem att simulera tydliga eller otydliga symtom och diskutera tillsammans. Ta hjälp av kursboken för att kontrollera att åtgärderna är korrekt genomförda i rollspelet och kommentera om något saknas. Kommentera/diskutera rollspelet. Diskutera i gruppen vilka symtom de uppfattade samt åtgärder som gjordes.

Frågor till kursdeltagarna:

• Vad är AKUT och vad betyder de olika bokstäverna?
  Svar: Se nedan samt i kursbok

• Vad spelar den exakta insjuknande-tiden för roll i samband med misstänkt stroke?
  Svar: Med vetskap om exakt tid för insjuknande kan åtgärder sättas in för att rädda hjärnan på sjukhus. Utan vetskap om tiden finns lägre möjlighet att ge en adekvat behandling.

Åtgärd

Arbeta enligt L-ABCDE (Primärt D-problem)

Vaken person:

• Undersök personen utifrån minnesregeln: AKUT, se bild.
• Larma 112.
• Undvik att ge personen något att dricka.
• Förebygg nedkylning om utomhus.
• Stanna kvar, lugna och skapa trygghet.

Medvetslös person:  

• Larma 112.
• Om personen är medvetslös, lägg personen i stabilt sidoläge och kontrollera andningen kontinuerligt.

Steg 13
Krampanfall (5 min teori)

Till instruktören:

Det viktigaste vid generella kramper är att förhindra skador vid fall samt att varsamt skydda huvudet under krampen.

När de normala funktionerna i hjärnan störs av t ex skada, sjukdom, feber, förgiftning eller infektion kan den elektriska aktiviteten i hjärnan bli onormal. Detta kan utlösa ett krampanfall. Oregelbunden elektrisk aktivitet och därmed kramper kan också orsakas av epilepsi, som vanligtvis kan kontrolleras med medicinering. Hos barn och spädbarn kan krampanfall även orsakas av plötslig snabbt stigande hög feber. Förtydliga att generella kramper kan vara ett symptom i samband med plötsligt hjärtstopp. Kontrollera medvetande och andning och påbörja HLR när kramperna avtar.

Frågor till kursdeltagarna:

• När ska du larma 112 vid kramper?
  Svar: Personen är medvetslös med pågående kramper. Detta gäller även om personen slutat krampa och är medvetslös.

Åtgärd:

Arbeta enligt L-ABCDE (A-B-D-problem)

• Skydda huvudet mot skador under kramperna.
• Larma 112.
• När anfallet är över, lägg i stabilt sidoläge, kontrollera andningen.
• Stoppa ev blödning, ta hand om sårskador.

Steg 14
Okontrollerad blödning (30 min övning)

Till instruktören:

Använd dig gärna av övningsblod för att på ett enkelt sätt göra övningen realistisk. Använd samma handgrepp för direkt tryck på såret som vid bröstkompressioner under HLR.

I samband med trubbigt eller penetrerande trauma kan större, okontrollerade blödningar orsaka dödsfall. Med enkel blödningskontroll kan du snabbt stoppa yttre okontrollerade blödningar som annars snabbt blir livshotande. En stor inre blödning måste stoppas snabbt på sjukhus. Stor blodförlust kan orsaka cirkulationssvikt, du som livräddare ska larma 112 genast och påbörja första hjälpen. En avsliten mindre kroppsdel som ett finger eller en tå kan kirurgiskt återinplanteras om den tas om hand på rätt sätt i ett tidigt skede. Ett tryckförband är vanligen tillräckligt för att stoppa blödningen vid sådana händelser.

Den viktigaste uppgiften för dig som instruktör är att kursdeltagaren ska förstå allvaret i situationen och skapa förutsättningar så att de kursdeltagarna kan bedöma och åtgärda okontrollerade yttre blödningar. Presentera kursmaterialet, demonstrera teknikerna (direkt tryck, användande av tryckförband samt tourniquet) och följ upp i samband med parvis övning. Se kursbok för mer information.

1. Bedömning av blödningen

• Varifrån det blöder - ursprung.
• Blodflödets flöde/intensitet.
• Volymen på blödningen för att kunna avgöra om blödningen är livshotande eller ej.

Om blödningen bedöms som okontrollerad och livshotande måste du snabbt agera och stoppa blödningen.

2. Åtgärder för att stoppa blödningen

• Direkt manuellt tryck.
• Tryckförband.
• Tourniquet.

Övning

Visa själv hur du utövar direkt tryck på en okontrollerad blödning på låret, ta hjälp av en frivillig kursdeltagare. Använd samma handgrepp som vid bröstkompressioner under HLR. Blödningen från benet är pulserande, blodet sprutar ut. Smärtan är kraftig och den drabbade känner dig mycket yr och blek.

1. Visa hur en tourniquet är konstruerad med kardborrband, ögla, spännrem och hake för att fästa spännremmen. Visa hur du applicerar tourniqueten ca 5 cm ovanför skadan. Visa sist hur du lägger ett tryckförband med tryck över såret. Se bilder i kursboken.
2. Låt kursdeltagarna parvis öva på: a) Direkt tryck, b) Tryckförband c) Tourniquet och låt dom bedöma om åtgärderna skulle ha gjort att blödningen har avstannat? Stötta deltagarna under övningen och återkoppla utförandet. Efter rollspelet diskutera med kursdeltagarna och ta hjälp av kursboken för att kontrollera att åtgärderna är korrekt genomförda i rollspelet och kommentera om något saknas.

Applicera

Applicera tourniquet ca 5 cm ovanför skadan. Dra bandet genom öglan.

Vrid

Vrid spännremmen tills blödningen upphör.

Säkra

Säkra att förbandet ej lossnar och att blödningen stoppat.

Tid

Ange tiden och larma 112.

Frågor till kursdeltagarna:

• Vad gör du om det blöder på ett ställe där du inte kan lägga ett tryckförband?
  Svar: Direkt tryck på det blödande blodkärlet är livräddande.

• När används en tourniquet?
  Svar: En tourniquet ska anläggas vid stor, sprutande eller pulserande blödning där manuellt tryck eller ett tryckförband inte stoppar blödningen.
• Om du inte har tillgång till tryckförband, hur gör du då?
  Svar: Använd klädesplagg, halsduk etc. Avsnörning tillgrips endast om inte tryckförband hjälper eller inte är möjligt att applicera.

• Vad gör ni om en kniv, pinne eller något annat föremål sitter kvar i kroppen?
  Svar: Fixera med förband eller annat material du har tillgängligt runt kniven/föremålet för att föremålet inte ska rubbas ur sitt läge. Uppmana personen att ligga still. Förebygg nedkylning. Anledning till att man inte ska dra ut kniven är att det finns ökad risk att orsaka livshotande blödningar.

Åtgärd:

Arbeta enligt L-ABCDE (C-problem).

• Lägg personen ner, bedöm blödningens ursprung, flöde och volym.
• Tryck hårt direkt mot såret vid okontrollerad blödning.
• Använd förband med blodstillande medel om tillgängligt som komplement till direkt tryck.
• Applicera ett tryckförband på kontrollerade blödningar.
• Applicera tourniquet (ca 5 cm ovanför skadan) på okontrollerade blödningar där direkt tryck inte stoppar blödningen.
• Larma 112.
• Förebygg cirkulationssvikt och nedkylning.

Steg 15
Cirkulationssvikt (5 min teori)

Till instruktören:

Fråga om olika orsaker till cirkulationssvikt och om deltagarna själva upplevt lindriga tecken på detta någon gång exempelvis vid vätskebrist eller långvarig ansträngning (hög puls, lågt blodtryck).

Cirkulationssvikt kan vara livshotande och orsakas av att den cirkulerande blodmängden av olika anledningar blivit otillräcklig, exempelvis vid större blödning, smärta, kraftiga allergiska reaktioner eller vid vätskeförlust (värmeslag, uttorkning, brännskador, kräkning, diarré). Svimning är en kortvarig medvetandeförlust orsakad av att hjärnan får för lite syre. Onormal hjärtrytm, hastig uppresning, psykisk påfrestning eller vätskebrist kan orsaka blodtrycksfall som leder till svimning. Vid ett vanligt svimningsanfall återfår personen oftast medvetandet igen genom att höja benen till högläge.

Åtgärd:

Arbeta enligt L-ABCDE (C-problem)

• Vid icke-traumatisk orsak såsom svimning: lyft personens ben ovanför hjärthöjd.
• Vid misstanke om blödning efter trauma, låt personen ligga i planläge.
• Gör helkroppsundersökning och förhindra nedkylning.
• Lägg medvetslös person med normal andning i stabilt sidoläge. Fortsätt kontrollera andningen.

Steg 16
Nack- och ryggskador (10 min övning)

Till instruktören:

Öva som alternativ med en person som ligger på mage och där deltagarna får samordna vändningen av personen med en arbetsledare placerad vid huvudet.

I samband med trauma och olyckshändelser ska du alltid vara observant på skador på huvud, nacke eller rygg. Förflytta en person med nack-/ryggskada endast om det är nödvändigt. Vid stora skador ska du vara försiktig men prioritera alltid luftväg (A) och andning (B) osv. utifrån L-ABCDE modellen. Som livräddare är det inte enkelt att veta om det är en skada på rygg eller nacke. Om du har misstankar om nack- ryggskada så agera som om det är en skada tills motsatsen är bevisad.

Frågor till kursdeltagarna:

• Du som livräddare bör misstänka nack-/ryggskada och vidta extra försiktighet t.ex. vid:
  Svar:

• Alkohol-, drogpåverkade personer.
• Demens eller vid kommunikationssvårigheter.
• Förare, passagerare eller fotgängare inblandade i trafikolyckor.
• Fall från en höjd högre än ståhöjd.  
• Vid bad dykt ned i botten.
• Stickningar/domningar i extremiteterna.
• Smärta och/eller ömhet i nacke eller rygg.
• Känselnedsättning eller muskelsvaghet i bålen eller de övre extremiteterna.
• Påverkad av alkohol eller droger eller inte helt vaken.
• Andra smärtsamma skador, särskilt i huvud och på hals.
• Barn med tecken på skall- eller nackskada.

Åtgärd:

Arbeta enligt L-ABCDE (D-problem)

• Närma dig personen framifrån och be personen att fixera blicken rakt fram.
• Öppna luftvägen och stabilisera nacken manuellt i väntan på ambulans. Använd inte nackkrage.
• Förhindra nedkylning.
• Helkroppsundersökning.
• Larma 112.

Övning

• Visa kort hur du som instruktör manuellt fixerar huvudet. Placera dig bakom huvudet och håll i enbart huvudet eller i kappmuskeln med huvudet vilande mellan/på dina underarmar.

En frivillig kursdeltagare kan lägga sig på golvet med en stege eller annat föremål över sig, medvetandesänkt. Simulera att personen har ramlat ner från stegen cirka 3,5 meter ligger på magen, stängd luftväg och hulkar.

• Öva gruppvis 3-4 personergrupp samma scenario. Det är viktigt att den person som håller huvudet håller ett fast grepp och är den som bestämmer ”chef” när vändningen sker. ”Chefen” måste vara tydlig i hur vändningen sker. Använd dig av instruktionen: fatta, säkra, vrid. I denna övning tränar vi på hur vi ska vända en person som kräks och är i behov av att vändas. Poängtera att om personen inte själv kan spotta ut kräkningblod eller om livräddaren inte kan tömma munnen på innehåll, är det av yttersta vikt att själv snabbt vända personen på sidan för att undvika kvävning. Prioritera (A) öppen luftväg samt (B) andning. Tänk på att hålla ryggraden rak under hela momentet.

Diskutera med kursdeltagarna efter övningen, ta hjälp av kursboken för att kontrollera att åtgärderna är korrekt genomförda i rollspelet och kommentera om något saknas.

Steg 17
Brännskador och frätskador (5 min teori)

Till instruktören:

Förbered eventuellt en rodnad på din egen underarm innan kursstart under tröjan som du kan förevisa såsom en brännskada för kursdeltagarna.

Skadans svårighetsgrad bedöms efter skadans djup, utbredning, lokalisation, personens ålder samt eventuellt sjukdomar hos personen. Idag används begreppen överhuds-,delhuds-, samt fullhudsbrännskada. Dessa motsvarar de tidigare benämningarna första, andra och tredje gradens brännskada. En frätskada är en typ av brännskada. Skador vid en olycka ger inte alltid skador som syns utanpå kroppen. Sök alltid sjukvård även om olyckan inte verkar så allvarlig. Symtom kan uppstå lång tid efter olyckan. Kontakta sjukvården igen om du drabbas av domningar, syn- eller hörselrubbningar eller psykiska förändringar.

Du som instruktör kan simulera/förevisa att du får kokande vatten över underarmen, armen är röd. Du klagar över starka smärtor i armen, du känner dig yr. Hur bör en livräddare agera?

Frågor till kursdeltagarna:

• När ska en drabbad med brännskador uppsöka sjukvård?
  Svar: Vid delhudsskador omfattande >1% av hudytan eller någon form av fullhudsskada. Vid brännskador över leder, i ansiktet eller i underlivet men även i samband med elolycka

• Varför ska en brännskada kylas så fort som möjligt?
  Svar: Kyl med kallt vatten i minst 20 minuter för att förhindra värmen att tränga ner djupare i vävnaden med större skada som följd.

• Varför bör/ska man inte ta i en strömförande person?
  Svar: Du blir strömförande och riskerar att du själv blir drabbad, Tänk på L (livsfarligt läge).

Åtgärd:

Arbeta enligt L-ABCDE (C-D -problem)

• kyl brännskador så snabbt som möjligt med kallt vatten i minst 20 minuter.
• Vid frätskada - skölj huden och spola ögonen med en ljummen, mjuk vattenstråle i minst 15 minuter.
• Larma 112 vid större brännskador, andnings- eller allmänpåverkan.
• Håll brännblåsor intakta, täck med ett löst täckande förband.
• Vid medvetslöshet, lägg i stabilt sidoläge och kontrollera andningen.
• Vid hjärtstopp starta HLR 30:2.

Steg 18
Förflyttningstekniker (10 min övning)

Till instruktören:

Vid träning momenten var noga med att kursdeltagaren lyfter med benen, ej böjer ryggen samt håller blicken uppåt. ”Fatta, säkra, lyft” är tre bra ledord i samband med lyft och nedsänkning.

Att flytta personen till en säker plats (L-livsfarligt läge) kan vara det första du måste göra innan du kan göra något ytterligare. Som en allmän regel bör förflyttning undvikas, dock finns undantag som gäller i vissa situationer. Följande kan ses som några generella regler:

• Om området inte är säkert för dig eller den drabbade, flytta till en säker plats.
• Om den drabbade är vänd med ansiktet nedåt och okontaktbar, vänd personen så att ansiktet kommer uppåt, för att kunna kontrollera och säkerställa andningen (se hjärt-lungräddning).
• Om den drabbade inte svarar, men har en öppen luftväg och andas normalt själv och du misstänker att personen kan ha en nack- eller ryggskada är det bäst att inte flytta personen.
• Om den skadade är medvetslös med normal andning och du måste lämna personen för att kalla på hjälp, placera den drabbade i stabilt sidoläge.
• Nedkylda personer ska hanteras med varsamhet och vara kvar i planläge.

Övning

Träna på förflyttningsteknik med hjälp av filt, se kursbokens beskrivning hur momentet genomförs med fyra livräddare och en patient.

OBS! Parvis övning av släplyft kan medföra risk för belastningsskador och kan eventuellt förevisas endast teoretiskt omfattande handgrepp och position.

Steg 19
Avslutning (10 min teori)

Till instruktören:

Fråga gruppen om hur de upplever sig vara mentalt förberedda för en händelse. Hänvisa till kursboken samt till hir.nu där de kan hitta nyheter samt mer information och filmer om HLR och första hjälpen.

Att vara mentalt förberedd, att ha tänkt igenom olika situationer kan ge en viss trygghet. I en första hjälpen- situation kan du bli berörd på olika sätt , personer kan vara kända för dig eller du kan bli känslomässigt berörd för att du själv har varit med om något liknande. Det är också viktigt att vara medveten om att alla inte kan räddas, men att du har gjort vad du kan.

Informera kursdeltagarna Man glömmer fort! HLR-rådet rekommenderar att man tränar första hjälpen regelbundet för att behålla sina kunskaper och känna sig trygg i situationer om eller när de uppstår. Svara på eventuella kvarvarande frågor och dela ut kompetenskort till deltagarna.